Titantråd bildar en stabil karbid med kol med hög hårdhet. Tillväxten av karbidskiktet mellan titan och kol bestäms av diffusionshastigheten för titan i karbidskiktet.
Lösligheten av kol i titan är liten, totalt {{0}},3 % vid 850X: och faller till ungefär 0,1 % vid 600C. B På grund av den låga lösligheten av kol i titan uppnås ythärdning i huvudsak endast genom avsättning av ett lager av titankarbid och dess underliggande övergivna domäner. Uppkolning måste utföras under förutsättning att syre avlägsnas, eftersom ythårdheten på ytskiktet som bildas av pulvret som vanligtvis används för stålförkolning mot kolmonoxid eller kolmonoxidinnehållande syre når 2 700 MPa och 8 500 MPa, och ythårdheten hos ytskiktet når 2 700 MPa och 8 500 MPa, och ythårdheten på ytskiktet når 2 700 MPa och 8 500 MPa. Det flagnar lätt av.
Däremot kan ett tunt lager av titankarbid bildas vid uppkolning av träkol under syrefria eller avkolade förhållanden. Hårdheten för detta skikt är 32 OUOMPa, vilket motsvarar hårdheten hos titankarbid. Djupet på det uppkolade lagret är ungefär större än det nitrerade lagrets djup vid nitrering med kväve under samma förhållanden. Under syreberikade förhållanden måste man ta hänsyn till att syreupptaget påverkar härdningsdjupet. Endast vid mycket tunna skikttjocklekar, i vakuum eller i en argon-metanatmosfär, kan tillräcklig vidhäftningsstyrka bildas genom att uppkola pulver. Däremot kan användningen av gasformiga uppkolningsmedel resultera i ett särskilt hårt och väl förbundet härdat lager av titankarbid. Samtidigt var härdade skikt bildade vid temperaturer mellan 950 T: och 10201: mellan 50 fim och 50 fim. När skikttjockleken ökar blir titankarbidskiktet skört och tenderar att flaga av.t För att undvika inträngning av kolinneslutningar i titankarbidskiktet på grund av sönderdelningen av raffinos bör gasförkolning utföras i en inert gas med användning av en föreskriven dos av tillsats med en volymfraktion på cirka 2 % raffinos. När metanförkolning används med propantillsatser utvecklas en lägre ythårdhet. När gasförkolad propan används vid bindningskrafter på upp till 100 kPa är den uppmätta härdade skikttjockleken mycket tunn, men den har den bästa slitstyrkan. Väte absorberas när det gäller gasformiga uppkolningsmedel, men måste avlägsnas igen under vakuumglödgningen.
